Okej, nu är jag dramatisk - (varning för känsliga) - men helvete vad jag spydde när jag vaknade !

Det slutade lixom aldrig, inte ens en sekund så man hinner andas emellan.

Jag trodde typ på fullaste allvar att jag skulle kvävas där, ensam inne i mitt badrum med huvudet i toaletten.

 

Jaja, jag dog inte i alla fall, men god morgon lixom.

Jag skulle kunna skippa hela sommaren och allting bara det blev september nu.

Jag längtar ihjäl mig efter min plutt, och att äntligen när man väl har h*n här få känna att ''fyfan vad det var värt det...''